WASA - Philately

En filatelist kanske vill göra skillnad på Filateli och Frimärkssamlande. Filatelin har mycket med historien eller händelser kring utgivningen av en utgåva att göra. Det finns samlare som specialiserar sig på exempelvis tyska ockupationsutgåvor i Kotor (del av Montenegro) mellan okt-43 till nov-44 under 2:a världskriget. Här blir det sammanhanget tillsammans med vykort, brev och övrig historisk memorabilia som är intressant snarare än att exempelvis inneha ett lands kompletta utgåvor av märken.
Frimärksamlande är dock mer åt det senare hållet. Här har man ofta som mål just att bli komplett med avseende på bara frimärken för ett land eller ett tema.
På den här informationssidan görs dock dock ingen tydlig distinktion mellan dessa utan begreppen används synonymt.

Historia

* Filateli är samlandet och studiet av frimärken och helsaker. Frimärkssamlande har förekommit i stort sett lika länge som det har funnits frimärken, det vill säga sedan mitten av 1800-talet. Till att börja med samlades bara stämplade frimärken. Målet var att samla ihop alla märken som över huvud taget givits ut. Allteftersom värdet på de äldsta frimärkena steg och postverken gav ut allt fler frimärken blev det nödvändigt att specialisera samlandet. Detta skedde genom att man valde att samla endast från ett land. Denna form av filateli kallas idag klassisk filateli eller landssamlande. Numera är det vanligt att man begränsar sig till en viss period i ett lands frimärksutgivning för att man ska kunna samla ihop alla förekommande varianter. I vissa fall samlar man till och med bara ett enda frimärke.

Ordets Betydelse

Ordet filateli kommer från grekiskans "filos" (vän) och "telos" (avgift). Ordet förfranskats till philatélie, myntat av Georges Herpin år 1864. Herpin menade att frimärken hade samlats och studerats under sex eller sju år, och ett bättre ord behövdes för denna nya hobby än timbromanie som ogillades. De alternativa benämningarna "timbromania", "timbrofili" och "timbrologi" kom att användas allt mindre efter att filateli blev accepterat under 1960-talet.

Olika typer av samlande

Motivsamlande

Motivsamlande är ett annat sätt att specialisera sitt samlande på. Då utgår man från frimärkets motiv i stället för från vilket land det kommer från. Motivsamlare använder ofta andra objekt än vanliga frimärken i sina samlingar som exempelvis motivstämplar och frankostämplar.

forts nedan...

erbjuder

LUX-Samling

Ett blått eller rött 64-sidigt album i krokodilimitation och metallhörn. Komplett med märken från alla utgivna serier frå 1855 till 1980 (eller fram till önskat år). Alla utgivningar har intressant information om värde, motiv, historik och filatelistiska data.

läs mer >>

Specialsamling

3 lux-album med med syrefria svarta kartongblad och transparent polyesterfolie. Mer extensivt och innehåler också en del varianter. Även här medföljer information om värde, motiv, historik och filatelistiska data.

läs mer >>

Alla samlingarna kan erhållas till halva priset av katalogvärdena!

Informationstexter till alla serier
1855-2000

Små textlappar med information och bakgrund kring både utgivningen och de ingående frimärkena. Texten innehåller även filatelistiska data såsom Facit- och Michel-numrering, vattenmärke, valörer, utgivningsår, värde och tandning m.m.
Stor vikt ges åt en intresseväckande beskrivning av motivet och utgivningens bakgrund och historik. Med finns även de vanligaste varianterna som beskrivs ingående med bild.

Informatoinslapparna är 5x2.4cm vilket gör dem anpassade för en rad i ett insticksalbum eller på ett insticksblad med 8 fickor.

läs mer >>

Temasamlande

Ett närliggande samlarområde är temasamlande. I stället för att strikt följa ett motiv inriktar man sig istället på tema som exempelvis flygpost och samlar inte bara på brev som distribuerats med flyg utan även på frimärken med flygpostmotiv och liknande.

Hembygdsfilateli

Inom hembygdsfilatelin samlar man på alla postala objekt som kommer från en viss ort. Det kan vara frimärken som är stämplade på en viss postanstalt, motivstämplar använda vid särskilda händelser på orten och liknande. Samlar man på brev som är avsända innan det fanns frimärken ägnar man sig åt förfilateli. Redan i slutet på sextonhundratalet användes stämplar för att visa att portot var betalt. Dessa stämplar utvecklades i flera steg till de datumstämplar som kom att användas för att makulera frimärkena med.

Posthistoria

Att samla på postal dokumentation och material som är relaterat till posthistoria är ett område som växer. Förutom helsaker så kan det röra sig om cirkulär, postala kvitton, blanketter, etiketter med mera. Se länk nedan

Variantsamlande

Variantsamlaren har specialiserat sig på ett frimärke eller en serie av frimärken. Där studeras och samlas alla olika trycktekniska fenomen som kan förekomma. Det kan röra sig om små skillnader, exempelvis till följd av förslitning eller skador på tryckplåtarna. Plåtning innebär att man försöker rekonstruera hela tryckplåten för ett visst frimärke, d.v.s. filatelisten skall ha minst ett frimärke från varje position i tryckplåten. Det kan röra sig om 100 eller 200 olika positioner, där skillnaderna är mycket små.

Annorlunda filateli

Annorlunda filateli eller bältesspännarfilateli var ursprungligen samlandet av frimärken från de lokala postbolagen, som under det tidiga 1900-talet. Samlarområdet kom undan för undan att utvidgas till brevmärken, postala etiketter, frankostämplar, postala blanketter och allt annat som kan föras till posthantering. Även objekt som liknar frimärken till form eller funktion, såsom radiolicensmärken, stämpelmärken, fraktmärken och liknande, räknas till detta område.

Vykort

Inom kretsen av filatelister pågår ständigt en diskussion huruvida vykortssamlande (deltiologi) skall räknas in i filatelin eller ligga utanför.

forts nedan...

Att samla frimärken är inte bara att samla på små papperslappar utan man samlar på en intressant och viktig del av svensk kulturhistoria. I princip alla frimärken ges ut med ett specifikt syfte som att belysa både svenska och internationella historiska skeenden, personer eller kungar och jubiléer. Framför allt svenska men även internationella författare, skådespelare eller idrottspersonligheter brukar ofta illustreras på frimärken.

Kort och gott summerar utgåvorna vår samtid och uppmärksammar viktiga historiska skeenden och människor som gjort Sverige och världen till vad det är idag.

Frimärken i Sverige

Sverige var sent med frimärken, de första svenska frimärkena utkom den 1 juli 1855, jämfört med Storbritanniens första märke, One Penny Black, som utkom 1 maj 1840. Detta första frimärke kostade då från 3 till 24 skilling banco eftersom Sverige ännu inte hade genomfört öresreformen. 1 skilling banco motsvarade då 3⅛ öre.

Sveriges dyraste frimärke(n)

De första skilling b:co-märkena utgavs i flera valörer. De hade det svenska lilla riksvapnet i mitten. Härifrån kommer "Gul tre skilling banco", ett förmodat feltryck (färgen skulle varit grön) som är känt i endast ett unikt exemplar. Det är förmodligen Sveriges internationellt mest kända frimärke. Märket har bytt ägare flera gånger, varje gång mot allt högre priser.
Diskussioner har emellertid förekommit där man fört fram teorier om att den gula färgen skulle kunna vara ett falsifikat: ett normalt märke skulle kemiskt ha manipulerats så att originalets gröna färg övergått till gult.

Andra kända utgåvor som anses värdefulla är exvis Värnamoutgåvorna där två hela valörer precis efter tryck makulerades för att istället användas till ett påtryck med nya värdern. Några (~1000) hann dock användas och inbringar i dag ett värde av ungefär €5000.

Viktiga frimärksperioder och utgivningar

Vapentyp I, Skilling banco (1855-1858
Lokalfrimärken (1856-1862)
Vapentyp II, Öre (1858-1872)
Liggande lejon (1862-1866)
Ringtyp tandning 14 (1872-1876)
Ringtyp tandning 13 (1877-1879)
Ringtyp med posthorn (1886-1891)
Provisorier (1889)
Oscar II, boktryck (1885-1886)
Oscar II, koppartryck (1891-1911)
Gustav V, medaljong (1910-1919)
Landstormsfrimärke (1916-1918)
Bandfrimärken (1920-1938) trycktes på 'Stickneypressen'
Stående lejon (1920-1934)
Postemblem (1920-1933)
Gustav V, profil vänster (1921-1936)
Världspostkongressen och Världspostföreningen (1924)
Postverket 300 år (1936)
Från 1938 trycktes märkena på den första Goebelpressen
Gustav V, profil höger (1939-1948)
Tre kronor (1939-1969)
Gustav VI Adolf, typ I (1951-1957)
Norden (1956-)
Gustav VI Adolf, typ II (1957)
Europamärken (1960-)
Gustav VI Adolf, typ III (1961-1971)
Årliga nobelmärken (1961-2004)
Frimärkspress II från Goebel - tre- eller sexfärgspress för stålgravyrtryck (1965)
Rabattfrimärken (1979-1993)
Frimärkspress III från Goebel - en kombinationspress för fyrfärgsoffset och sex färger i stålgravyr (1983)
Julfrimärken (1990-)
Hälsningsfrimärken (1992-1998)
Självhäftande märken (2000-)

Frimärkshandeln:

Redan nu har vi startat en online-handel med frimärken. Utbudet är än så länge relativt magert då fokus ligger på att iordningsställa samlingarna som är till försäljning. Men ta gärna en titt och se om Du kan hitta några ntressanta objekt som kn komplettera din samling.
Tanken är att i ett senare skede även försöka få till en auktionssida till självkostnadspris. Det vill säga WASA Philately tar varken provision eller kommission för att auktionera ut våra kunders objekt. Den kostnad vi tar ut är enbart relaterad till den faktiska arbetskostnaden. Klicka nedan och läs mer om både frimärkshandeln, framtida autktionssajt samt skriv upp dig för ett nyhetsbrev.

läs mer >>

Värdet på frimärken har, sedan svensk filatelis guldålder från 1930-talet till 80-talet, nästan helt stagnerat. Hur många är vi inte som har haft en farfar eller morfar som satt och kämpade med att komplettera sin samling under en tid av höga priser och värdeökning på frimärken? Värdet på samlarobjekt och antikviteter har dock en tydlig tendens att gå i cykler. Detta faktum tillsammans med en allt mindre användning av traditionell post och därmed frimärken, gör därmed att många tror på en snar framtid då frimärken återigen börjar bli intressanta i samlarkretsar. I takt med det kan värdet...

läs mer >>

* Nästan all information här är direkt kopierad från Wikipedia som därmed bör tillerkännas all Copyright och eloge för innehåll samt dess publika icke-kommersiella förhållningssätt. Uppslagsord, frimärken, filateli.

Wikipedia >>